Startsida
Idén
Om namn
Kartan!
Läsa gästboken
Skriva i gästboken
Om mig

Impressum
Det sista ordet

"Um an jeder Stelle der Karte einen Kurswinkel bestimmen zu können, brauchen wir senkrechte Linien, die die Nordrichtung angeben."

(Linke: Orientierung mit Karte, Kompaß, GPS)

...vad som hänt hittills:

Vad jag i övrigt var eller är, kan tagas ur följande korta framställning som givetvis inte ställer anspråk på fullständighet.
Några av mina studiearbeten samt undervisningsmaterial, tentamina och andra dokument i PDF-format kan laddas ner från en extrasida.

Lantbrevbärare (sommar 1990)

Varje lantbrevbärare drömmer hemligt om att bita tillbaka en av byrackorna...! Drömlöpsedel i den där tidningen med de stora bokstäverna: "Man biter hund".

Gnochnbuddsr (sachs.dialekt. för benputsare)

Under min civiltjänstgöring 94/95 drog arkeologerna en dag in i staden. Rätt snart kom de till min chef och bad att få låna mig, eftersom de hade en brådskande utgrävning där några rätt besvärliga och slitsamma grov-/gruv-/grävarbeten skulle göras. På det viset kom jag till utgrävningen. Det blev avgjort det bästa och lärorikaste avsnittet av hela tjänstgöringen. Vid sidan av de omtalade grov-/gruv-/grävarbetena blev jag bl.a. betrodd med att skaffa förfriskningar (G.m.B.h. = Geh mal Bier holen!, dvs. Gå och hämta öl!), skrapa jordprofiler och tvätta fynden. Byggarbetarna som för vår skull fick stå ut med vissa inskränkningar på bygget, de var lite vresiga och kallade oss med föga inlevelseförmåga för Gnochnbuddsr (Det är sachsiskt dialektalt för högtyska Knochenputzer, dvs benputsare). Speciellt rolig och aldrig sliten var denna vår running gag som gick ut på att våra utgrävningsledare undrade 300 gånger per dag om det vi hittade var "från gamla tider" eller t.o.m. "från väldigt gamla tider". Officiellt, även inför nyfiket folk på andra sidan byggstängslet, fanns bara dessa två dateringar: "från gamla tider" och "från väldigt gamla tider". Skönt att då och då kunna inta lite distans till ens forskningsområde, vare sig man är arkeolog eller något annat.

Bagare

Under min Leipzig-tid hade jag en söndagsbisyssla på Harry-Brot GmbH, Werk Wiedemar. I mitt skift var jag ansvarig för att göra degen (blanda, knåda) och för att förse baklinjen med degen. På det viset gick flera ton deg per skift genom mina händer resp. mina maskiner.

Transportarbetare, truck-, gaffeltruckförare

På sommar 1998 jobbade jag i fyra månader för VW Sachsen GmbH, Werk Mosel. I början var min uppgift att transportera karosseri med diesel-/e-truck. Efter att ha besökt en tre dagars kurs blev jag gaffeltruckförare, fick en illgul 2,5-tonnare och deltog igen i produktionen. Från och med denna dag staplade jag dygnet runt allt som var lite lättare än min truck. Versamhetsområdena var karosserismedjan (Passat-montagebandets försörjning med plåtdelar) och järnvägslastkajen (karosserilastning och urlastning av transportramar).
Sedan dess brukar jag beteckna starkt kaffe som truckförarekaffe. En sådan brygd var oundviklig under nattskiften, eftersom en sömnig gaffeltruckförare kan stansa riktigt stora hål i landskapet. En sömnig språklärare däremot och i värsta fall tråkar ut sina studenter och åstadkommer därmed en jämförelsevist liten materiell skada.

Rätt snart blev jag dessutom van vid bruket av vissa specialmått som kollegerna lärde mig: så länge som ett pappersblad ryms mellan truckens utkant och hindret (i regel mur, människor, maskiner), finns absolut inget anledning till oro.

Körsångare

Sopran och bas. Ungefär i denna följd, däremellan låg målbrottet.

Medverkan i konserter: Bachs Juloratorium, Händels Fredsode, Mozarts Rekviem, Faurés Rekviem, Larssons Förklädd Gud, Haydns Missa brevis, Händels Messias (delar), Mozarts Ave verum, Telemanns Schulmeisterkantate och diverse motetter av Bruckner (Locus iste), Schütz (Also hat Gott die Welt geliebt), Mendelsson, Buxtehude, Bach m.m. i diverse körer i Bad Düben, Leipzig och Söderhamn. Ej aktiv för tillfället.

Hobbymekaniker

Efter långt, mycket långt skrivbordsarbete kan jag koppla av genom att ligga under ett gammalt fordon och meka med det. Ej aktiv för tillfället.

Farfars första Bulldog.

Wartburgförare (f.d.)

Av min sold köpte jag en begagnad IFA Wartburg 1.3. Aerodynamisk som en skåpvägg, 58 hästar, V_max någonstans omkring 132,7 km/t.

Jag har verkligen älskat denna bil. Fastän jag nästan skulle ha gått åt fanders med den, när det vänstra bakdäcket sprack på en regnvåt landsväg och kärran genast bröt ut, sladdade över på andra körfilen och fortsatte mot Zwickauer Mulde, en älv som på detta ställe forsade omedelbart bredvid landsvägen. Det hade kunnat bli riktigt obehagligt och rentav nära ögat om mötande trafik hade kommit eller om det inte hade funnits en stabil stålplank där vid älvens strand. Men denna gång hade jag tur i otur och sladdade i fullaste fart mot stålplanken, dock i en rätt spetsig vinkel så att jag fortsatte lite grand längs planken med ett gräsligt metalliskt ljud. Det ljud som uppstod när fordonet formades om (medan jag satt i det!), tillhör det absolut fulaste jag någonsin hört.
Efter att ha byggt upp bilen med sakkunnig hjälp hade jag den kvar i några år.

En kuriös situation uppstod år 1995 på sommerresan, när min dåvarande flickvän och jag bilade genom hela Norden. En vacker dag nådde vi Nordkapp. Som bekant är Nordkapp en ö och på färjan råkade vara en stor sachsisk buss med turister från Zwickau-trakten. När de såg Wartburgen inställde de omedelbart all videodokumentarisk verksamhet och Titta, titta, en ren!-snacket. En Wartburg på Nordkapp, vid Ishavet! En riktig Wartburg. De var hänryckta och djupt fascinerade.

Flygplanstok

Kan sitta i timmar och fördjupa mig i konstruktionsdetaljer och tekniska uppgifter om flygplan. Motorljud är musik.

Klicka på vevaxellagret för att lyssna på en lågflygande Spitfire (00:13, mp3, 25,5 KB). Den ovan framställda motorn är förresten en BMW-flygmotor.

Boktok

Jag skulle - om jag vore tvungen att välja - hellre bara äta två gånger om dagen, än att skilja mig från mina böcker.

(Erich Maria Remarque: Herbstfahrt eines Phantasten [utdrag], Thüringer Allgemeine Zeitung från 17/10 1924)

(Erich Maria Remarque: The Five Years Diary [utdrag], kring 1965)

"It all began with Adam. He was the first man to tell a joke--or a lie. How lucky Adam was. He knew when he said a good thing, nobody had said it before.
[...]
Adam was but human--this explains it all. He did not want the apple for the apple's sake, he wanted it only because it was forbidden. The mistake was in not forbidding the serpent; then he would have eaten the serpent."

(Mark Twain: Notebook, 1867)

Fjällvandrare

Hobby-etnolog

Södra östersjökusternas sumpiga vassbälten bjuder ett fascinerande forskningsområde åt den passionerade etnologen. I en speciell studie ägnar jag mig åt nordtyskarna, en varietet av den europida subarten med anmärkningsvärda kulturella utvecklingar.
De sociokulturella egenheter av den lokala vassbältepopulationen och den kontrastiv-analytiska jämförelsen med invånarna av de kontinentala floddalarna och bergsområdena kommer nog att sysselsätta generationer av framtida etnologer. Det interindividuella kommunikationsbeteendet är vittgående utan denna hycklade empati och påträngande servilitet som påträffas jämnt och ständigt i floddalarna och bergsområdena.
Sammangaddningar och alla slags onödiga interaktioner är opopulära, undantag är dessa ritualiserade sammankomster, deras djupare mening jag inte riktigt än har förstått. Som på ett hemligt tecken sammanstrålar urplötsligt blå-vit-klädda nordtyskar för att glädjas över hur en luftfylld kautschukbubbla sparkas över en av de talrika ängarna. Ceremonien ledas av en svartklädd schaman som med hjälp av röda och gula kulttavlor vakar över att bara kautschukbubblan sparkas, men inte några andra ceremonideltagare.
Man får undra nyfiket hur de etnologiska ledstjärnorna kommer att förklara detta fenomen. Själv har jag inte än kommit fram till en avslutande åsikt. Men det förefaller mig som om den ena eller andra läroboken måste skrivas om efter att man har förstått de specifiskt nordtyska egenheterna.

---

Även den topografiskt otränade betraktaren kan inte undgå att se nordriktningen här på bilden.

"Der Mensch hat neben dem Trieb der Fortpflanzung und dem zu essen und zu trinken zwei Leidenschaften: Krach zu machen und nicht zuzuhören."

(Kurt Tucholsky)

Diese Seite auf Deutsch, bitte! 
This page in English, please! 
© GMP 2004-2005